Vill du veta mera.
Sörred – optimalt läge redan 9 500 år före Kristus

Just nu pågår markarbetet för Sörred Logistikpark, vårt gemensamma projekt tillsammans med Platzer Fastigheter på Hisingen. Vi fick ett samtal med Thomas Johansson, en av arkeologerna som just färdigställt undersökningen av området. En minst sagt svindlande historia!
Men allt tar sin början i den arkeologiska process som alltid föregår exploateringen av ett större område, alltså innan grävskoporna rullar in. Thomas berättar att själva processen är indelad i tre delar; utredning, för- och slutundersökning, men vilka steg som är aktuella i varje enskilt fall varierar.
Exploatören samråder först med Länstyrelsen innan byggstart, är det ett större område kan Länstyrelsen besluta att en arkeologisk utredning ska ske. Utifrån vad som framkommer i utredningen beslutar Länstyrelsen om man ska gå vidare med en förundersökning och i speciellt intressanta fall leder det till en slutundersökning. I just Sörred ansågs lämningarna så intressanta att man gick vidare till slutundersökning.
– Vi undersöker och försöker krama ut så mycket information som möjligt innan fornlämningen tas bort och platsen inte är juridiskt skyddad längre. Byggstarten kan därefter dra igång. Hela Hisingen är extremt fornminnestätt. Det hade till exempel varit intressant att ha varit med och grävt ut innan Volvo byggdes, men på den tiden såg lagarna annorlunda ut, säger Thomas.

HÄR JAGADE MAN DELFIN!
Hisingen var en arkipelag under stenåldern, uppdelad på flera småöar. Inlandsisen låg fortfarande kvar i höjd med Vänern. Men området var en bra plats för både jakt och fiske. Troligtvis jagade man säl men på den här tiden även delfin! Även under senare perioder som brons- och järnåldern då människan i högre grad blivit bofasta och man börjar bruka jorden, är platsen idealisk ur näringssynpunkt. Det är därför inte förvånande att man hittat många lämningar.
Innan den pågående utredningen drog igång, kände man sedan tidigare till tre lämningar som man nu ville undersöka innan exploateringen. Två gravplatser från järnåldern samt en boplats som använts under längre tid, från yngre stenålder till järnåldern.


INTE BARA KANTARELLER I SVAMPSKOGEN.
Thomas berättar att han en helg bestämmer sig för att ta med familjen ut på svampplockning till skogen i närheten av utgrävningarna.
– När vi passerar en rotvälta är det något som fångar mitt öga. Man är så klart lite arbetsskadad, det går inte att lämna arkeologögonen hemma. Bland rotvältans rötter sitter en stenålderyxa fastkilad. Ja, jag fick puls! berättar Thomas. Till och med mina barn som till vardags är lite småtrötta på sin arkeologpappa förstod att de just var med om något svindlande.
”Det kan faktiskt vara så att det jag upplevt nu kommer vara det mest fantastiska jag kommer vara med om som arkeolog”
Thomas Johansson
Arkeolog, Rio Göteborg
Det nya fyndet gör att Länstyrelsen bedömer platsen vara ett fjärde område som bör undersökas. Just den här platsen står ut bland de tidigare fornlämningarna på Sörred, då den tros vara flera tusen år äldre än övriga lämningar. Det vill säga så gammal som 11 500–11 750, det vill säga från äldre stenåldern. Det som också gör den nya platsen unik är den korta tid man tros ha befunnit sig på platsen, det rör sig om så kort tid som en vecka. Kanske var man ute och jagade men behövde stanna till för att tillverka nya pilspetsar. Flinta som har använts världen över under stenåldern är ett lättarbetat material som kan bli rakbladsvasst, men eftersom det är så mjukt blir också redskap snabbt slöa.
På fyndplatsen har man, förutom yxan, även funnit pilspetsar och avslag, alltså restprodukter från tillverkningen av nya redskap. Att man befunnit sig så kort tid på platsen gör den också speciell ur utredningssynpunkt då alla lämningar kommer från samma tillfälle. I vanliga fall har man ofta bott på en plats under väldigt lång tid eller kanske återkommit till platsen flera hundra år senare vilket gör att lämningarna man hittar kan härröra sig från flera olika tidsperioder som ofta är blandade med varandra.
ARKEOLOGI FÖR ALLA.
Är det så att den arkeologiska undersökningen någon gång sätter stopp för exploatering?
– Nej, det är väldigt sällan det händer, säger Thomas, jag känner nog inte till mer än ett exempel på det här i Göteborg. Generellt kan man säga att fornminnen som är synliga, ta till exempel Ale stenar, som alltså befinner sig ovan jord är enklare att skydda. På Sörred har alla lämningar man hittat legat under markytan.
Thomas Johansson på Rio Göteborg vilka gjort utredningen på Sörred, berättar att i Länstyrelsens uppdrag vid en arkeologisk undersökning även ingår att avrapportera undersökningen till allmänhet och forskare genom artiklar, utställningar och föredrag.
– Detta gör vi genom bland annat föreläsningar på skolor och vid grävningsvisningar. I år ordnade vi t ex en guidad visning med buss från Blå Stället i Angered ut till Sörred på den årliga Arkeologidagen.
Arkeologidagen är en nationell temadag för alla som vill upptäcka Sveriges kulturhistoria och lära sig mer om arkeologins arbetssätt och dess spännande upptäckter. Dagen har arrangerats i över trettio år.

Du kanske vill veta mer om